Den här texten är en del av ett skolarbete.

Hjärnan, Unga intervjuar forskare

Det finns ett samband mellan ett aktivt socialt liv och minskad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det är med andra ord inte bara angenämt att ha många vänner, det ökar också dina möjligheter att få leva ett långt och friskt liv utan demens. Vi träffade forskaren Sebastian Palmqvist för att ta reda på mer.

– Hjärnan har en stor reservkapacitet, berättar Sebastian Palmqvist.

Han är forskare och ST-läkare och specialiserad på minnestester som kan se om en person håller på att utveckla demens. Sebastian Palmqvist förklarar att hjärnans reserver definieras som antal hjärnceller eller antal kopplingar i hjärnan, även kallat synapser, och att vi faktiskt kan påverka dessa själva.

– Ju mer du tränar hjärnan, exempelvis att lösa matematiska problem eller umgås med andra människor, desto högre reservkapacitet får du, eftersom hjärnan skapar fler kopplingar vid sådana aktiviteter.

Det innebär att socialt aktiva personer utvecklar mer synapser än socialt isolerade och att välutbildade får en högre reservkapacitet än personer som inte har läst vidare efter studenten. Faktum är att man minskar risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom med 16 procent per år vid eftergymnasiala studier. Goda nyheter för oss som studerar, med andra ord.

Plack och tangles

I alla hjärnor sker en omsättning, dvs. uppbyggnad och nedbrytning av proteiner. Detta sker genom att ett enzym bryter ner proteiner som sedan forslas bort.

– Vid Alzheimers sjukdom klipper enzymet fel och det bildas klumpar av protein, så kallat plack, berättar Sebastian Palmqvist.

Han påpekar att det också kan bero på att kroppen inte hinner forsla bort de ihopklibbade proteinklumparna tillräckligt fort. Det behövs mer forskning för att förstå processen.

Placken gör att hjärnans reservkapacitet sjunker snabbare än vad den gör hos friska. Det innebär att man når stadiet där man inte längre kan ta hand om sig själv och klara av sin vardag, långt tidigare än vad en frisk person gör.

Ytterligare något som påverkar en Alzheimerspatient negativt är så kallade tangles. Denna del av sjukdomen vet forskarna mycket lite om. I korta drag innebär det att nervernas transportsystem fylls med fosfor och börjar förfalla. Detta gör, på samma vis som plack, att hjärnans reservkapacitet sjunker snabbare än normalt.

Så märks Alzheimers sjukdom

Många tror att demenssjukdomar börjar när minnet börjar försämras, men så är det inte

– Alzheimers påbörjas redan 10, 20 eller kanske 30 år innan man får de första symptomen, säger Sebastian Palmqvist. När patienten väl börjar få symptom och vi kan ställa diagnos, då har sjukdomen hunnit utvecklas ganska så långt, kanske så att patienten inte kan klara sig själv längre.

För att effektivt behandla minnesstörningar så krävs det att man hittar patienterna tidigt. Men det är svårt att urskilja de drabbade och det är därför oerhört viktigt att göra en korrekt utvärdering.

Sebastian Palmqvist träffar patienterna över ett längre tidsspann och gör många olika tester och observationer. Det är viktigt att man tar hänsyn till patientens förutsättningar, en person som t ex har arbetat med siffror och beräkningar ska kunna klara av svårare uppgifter inom det området.

Avslutningsvis frågar vi Sebastian Palmqvist varför han valde att specialisera sig på minnestester och varför han inte blev t ex ortoped eller barnläkare. Svaret var genomtänkt och träffsäkert.

– Demenssjukdomar kostar samhället 50 miljarder årligen, alltså lika mycket som kostnaderna för cancer, stroke och hjärt- kärl-sjukdomar tillsammans. Detta är en patientgrupp som inte kan göra sig själv hörd, därför måste vi kämpa i deras ställe.

 

TEXT: Elin Nygaard och Caroline Frick

BILD: Ted Van Pelt och Tom French