Tänk vad svårt det hade varit att orientera om orienteringsskärmarna varit mossgröna. På samma sätt smälter cancerstamcellerna in bland de friska cellerna på ett sätt som gör att immunförsvaret inte lyckas hitta dem. Forskaren Helena Ågerstam vill sätta en markering på cancerstamcellerna så att de tydligt sticker ut och immunförsvaret kan hitta dem.
Akut myeloisk leukemi, AML, är en grupp av allvarliga blodcancersjukdomar som mestadels drabbar vuxna. AML-stamcellerna uppstår i benmärgen då något går fel när den normala blodstamcellen delar sig. I laboratorieförsök har man visat att AML-celler kan aktiveras genom en signal från ett protein som kallas IL1. Detta protein binder till en receptor vid namn IL1RAP som finns på AML-stamcellerna. När de får signalen och aktiveras börjar cellerna dela sig.
Den behandling som idag används mot AML är cellgiftsbehandling, som skadar växande celler, ofta genom att skada arvsmassan, så att de inte kan fortsätta att växa och föröka sig. Cancerceller växer och delar sig snabbare än vanliga friska celler och påverkas därför också mycket mer av cytostatikan än friska celler Men även andra friska, snabbväxande celler kan påverkas till exempel tarmcellerna och hårcellerna, vilket skapar otrevliga bieffekter som illamående och håravfall.
Cellgiftsbehandlingen påverkar inte heller AML-stamcellerna då de inte delar sig så ofta vilket leder till att grundorsaken till sjukdomen finns kvar i kroppen och kan blossa upp igen. Då behövs en ny behandling!
– Stamceller är de celler i cancern som kan få cancern och överleva och leda till återfall hos patienterna, säger Helena Ågerstam.
Märker ut cancercellen med ett Y
Helena Ågerstam och hennes forskarkollegor har arbetat med att få fram en behandling som får effekt på AML-stamcellerna. När de upptäckte att receptorn IL1RAP endast fanns på de sjuka AML-stamcellerna och inte på friska normala blodstamceller, kom de på idéen att rikta antikroppar, som kommer ihåg och identifierar proteiner som t.ex. cellytereceptorer, mot receptorn IL1RAP.
Antikropparna fungerar så att de täcker över IL1RAP-receptorn på AML-stamcellerna så att den inte kan ta emot signaler från IL1-proteinet. Antikropparna ser ut som ett Y och skaftet på antikroppen kan binda till celler som också ingår i kroppens immunförsvar, så kallade Natural Killer cells, NK-celler. Deras uppgift är att döda de celler som inte passar in.
Antikroppen markerar de sjuka cellerna, på samma sätt som orangea orienteringsskärmar markerar kontrollpunkterna när man orienterar. NK-cellen kan då hitta och binda till antikroppen och skickar då ut en signal som dödar AML-stamcellen. De nya antikropparna blockerar alltså både AML-stamcellernas aktivering och gör dem synliga för kroppens immunförsvar.
Flera år till läkemedel
I samarbete med ett företag på Medicon village i Lund har forskarna framställt antikroppar mot målmolekylen IL1RAP. Men för att antikroppen ska kunna bli godkänd som läkemedel måste den först genomgå kliniska prövningar.
Det är viktigt att tänkta läkemedel testas i djurförsök innan de ges till människor. En antikropp mot IL1RAP har testats på djur med goda resultat och den ska inom kort testas på människor för att kontrollera att människor inte tar skada av behandlingen. Vid utveckling av ett läkemedel måste man också undersöka om läkemedlet fungerar mot sjukdomen hos patienter och om det nya läkemedlet är bättre än de som redan finns. Allt detta tar många år och det krävs mycket resurser för att kunna genomföra de kliniska prövningarna.
Idag är AML en allvarlig sjukdom som vi inte har ett bra botemedel mot. Förhoppningsvis kommer Helena Ågerstams forskning göra att fler kan bli friska från AML i framtiden.
TEXT: Laila Risk, Linn Irengård, Julia Nilsson & Shermin Jami från Katedralskolan i Lund
BILD: Jyriki Salmi