Äter du rätt? Vi har träffat Elisabet Wirfält som jobbar på det kliniska forskningscentrumet CRC i Malmö. Elisabet forskar inom nutritionsepidemiologi – hur kost påverkar din hälsa – och hon kan ha kommit fram till hur du ska äta för att undvika cancer.
Vi har alltid fått höra att frukt och grönsaker är nyttigt, men om andra matvanor är det en konstant debatt. Vi träffade professor Elisabet Wirfält som arbetar med en långtidsstudie med tiotusentals deltagare för att ta reda vad man vet om sambandet mellan mat och sjukdomar.
– För att avgöra om maten har låg cancerrisk, så behöver man ta hänsyn till matens mindre beståndsdelar, säger Elisabet Wirfält.
– Protein i sig är inte ohälsosamt, men den proteinrika maten innehåller oftast andra ohälsosamma ämnen, som t ex nitrosamin i charkprodukter, exemplifierar hon.
För att få få veta vilken mat som orsakar cancer behöver man också följa många människor under lång tid så man kan se vilka som utvecklar cancer. I studien Malmö Kost Cancer har man gjort detta.
30 000 Malmöbor berättar vad de äter
1991 började en stor studie i Malmö för att undersöka hur invånarnas matvanor och livsstil påverkade deras hälsa. Man tillfrågade alla Malmöbor i åldrarna 45 till 70 år, som behärskade svenska och var psykiskt friska. Av ungefär 75 000 personer valde ungefär 30 000 att vara med och bidra till studien Malmö Kost Cancer.
I fem år insamlades data från deltagarna på flera olika sätt. Dels fyllde deltagarna i ett omfattande formulär, med en mängd frågor om kost, livsstil och så vidare, dels lämnade de blodprov,blev vägda och mätta. Blodproven kyldes ner i vad Elisabet kallar en “biobank”, så att de senare skulle kunna analyseras. Deltagarna skrev också dagbok under en veckas tid om vad de åt.
Ungefär tio år efter att studien inleddes hade tillräckligt många av deltagarna insjuknat i olika sjukdomar för att forskarna skulle kunna börja analysera data. Allt eftersom nya sjukdomsfall inträffar finns möjlighet att starta nya analysprojekt. Många forskare inom olika områden var, och är fortfarande, engagerade i studien. T.ex. tittar de på olika former av cancer.
Vad är då nyttigt?
Det här har är några exempel på vad studien kom fram till:
- Fiberrik mat minskar risken för vissa cancerformer.
- Fermenterade mjölkprodukter, som filmjölk och yoghurt, kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
- Ett högt intag av alkohol och vissa fetter som t ex margarin ökar risken för vissa cancerformer.
Men de personer som åt en hälsosamt visade sig även ha en hälsosam livsstil, till exempel drack de flesta måttligt med alkohol och rökte inte. Detta gör det svårare att tolka kostens påverkan då även andra, viktiga faktorer också spelar in.
Gener styr vad som är cancerogent
Utöver matvanor är även genetik en viktig faktor, ens arvsmassa kan påverka hur cancerogent ett ämne är. I undersökningen fick man blandade resultat för ett B-vitamin som kallas folat. Folat förekommer naturligt i mat som ofta anses som häslosam, som grönsaker, frukt, bönor, lever och fullkorn. Men här visade sig genetiken spela roll för hälsoriskerna.
Vid närmare analys såg forskarna att runt 10 procent hade en gentyp som gjorde folat cancerogent i höga doser. Men för majoriteten var det hälsosamt att äta folat. Det fanns också en tredje gentyp som som låg någonstans mittemellan.
Elisabet berättade också att fibrer och fullkorn kan vara olika hälsosamt för olika människor, just på grund av generna. Individuella gener kan påverka vilken kost som är hälsosam. Med andra ord är de optimala matvanorna individuella, något som man möjligen kan utnyttja i framtiden för att ge personliga hälsoråd.
”Ät vanlig, naturlig mat”
På det stora hela ansåg dock Elisabet Wirfält att en varierad och balanserad kost var nyttigast, och hon förtydligade att vi ska försöka äta vanlig, naturlig mat, snarare än kosttillskott och vitaminpiller för att hålla oss friska.
I vår kamp mot cancer är det inte bara viktigt att veta hur man botar den, utan även hur man minskar risken att drabbas. Elisabet Wirfälts och andras forskning inom nutritionsepidemiologin kan alltså bli svaret vi länge sökt för att bekämpa cancer. Kanske kan detta, tillsammans med medicinens utveckling, äntligen besegra denna sjukdom en gång för alla.
TEXT: Emil Håkansson, Niclas Karlsjö, Elias Lindqvist och Alexander Grenander från NA13A, Österportskolan i Ystad.
BILD: Jeremy Brooks