För någon med ADHD kan det vara ett jätteprojekt att komma i tid till lektionen, slå upp rätt sida i arbetsboken eller att ens kliva upp ur sängen. Forskaren och psykologen Pia Tallberg undersöker hur man ska hjälpa unga med ADHD att klara av vardagen, och hur man ska identifiera den lilla grupp som är extra sårbar och som riskerar att hamna snett i livet.
– ADHD är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamhet och/eller problem med hyperaktivitet och impulsivitet. Det finns flera typer av ADHD, berättar Pia.
Många med ADHD är både ouppmärksamma och hyperaktiva. Det är den vanligaste sorten och då är man är glömsk i vardagen, har svårt att koncentrera sig samtidigt som man är rastlös och impulsiv.
Om man bara har problem med uppmärksamhet så märkst det inte lika mycket. Då märks det kanske främst på att man lagrar sina arbetsuppgifter på hög och har svårt att sätta igång.
En liten grupp hamnar snett
Bland unga med ADHD finns det en mindre grupp som är extra sårbar och som riskerar att hamna snett i livet. Pia försöker se om man tidigt kan identifiera dem, och se till att de får det stöd de behöver.
Bland män som sitter i fängelse dömda för våldsbrott finns en överrepresentation på ADHD. Hela två tredjedelar hade ADHD under barndomen och 43 procent uppfyllde även i vuxen ålder kriterierna, enligt Ylva Ginsbergs avhandling Attention Deficit Disorder in Prison Inmates, 2012.
De flesta klarar sig bra
Pia följer en grupp barn och ungdomar mellan 7 och 18 år som har fått diagnosen ADHD. Först träffar hon dem när de gör en utredning om ADHD, och sedan träffar hon dem igen tre år senare.
Kort sagt så görs dels en utredning som visar om en person har ADHD, dels andra tester som t.ex visar hur personen mår psykiskt och hur hans eller hennes inlärningskurva ser ut. Pia vill se om testerna kan visa något om hur personen kommer att utvecklas och om det finns något mönster som man inte känner till idag, t ex någonting som kan tyda på att funktionsnedsättningen kommer att bli lindrigare i vuxen ålder.
Pia på sitt kontor på Lunds Universitet där hon forskar om ADHD.
BILD: Manuela Ferrando
Att gå i skolan med ADHD
Någonting vi hade tänkt på är att skolorna, och egentligen hela samhällets utformning, fungerar dåligt för personer som har ADHD.
– Många skolor idag är anpassade för barn och ungdomar med ADHD, men sen finns det en del som inte är det, säger Pia allvarligt.
– Har man denna form av funktionsnedsättning behöver man struktur och ordning men främst lugn och ro. Vissa skolor arbetar med att eleverna ska få associera fritt och prata mycket men detta upplevs som jobbigt och rörigt för en elev med ADHD. I skolan borde elever med ADHD få tillgång till en extra lärare om det behövs för att underlätta och strukturera upp.
Om man har ADHD
Barn och ungdomar med AHD har ofta mycket svårare att kontrollera sin ilska eller nedstämdhet. De känner sig ofta ångestfyllda och oroliga för att klara av skolan, arbetet eller bara vardagen i allmänhet. Det är frustrerande att vara annorlunda, speciellt när man inte vet hur man ska gå till väga för att lösa problemet.
– Många drabbas av depressioner till följd av sin diagnos, berättar Pia. Barn och ungdomar med ADHD behöver få mer psykologisk behandling.
Pia menar att föräldrarna också borde få mer stöd, så de lär sig hjälpa sina barn att hantera olika situationer på ett bra sätt.
Det absolut viktigaste man ska tänka på om man har ADHD är att fast man får medicin och psykologiskt hjälp, så ska man se till att sova minst 7 – 8 timmar per natt. På natten bör man undvika t ex mobiler och datorer eftersom ljuset från dem hindrar ämnen i hjärnan att skicka ut signaler om att man är trött.
– Även fast man inte har ADHD så är det jätteviktigt med sömn, menar Pia. Man kan få symtomer som liknar ADHD om man sover alldeles för lite och inte rör sig tillräckligt.
Man ska också motionera minst en halvtimme om dagen och äta regelbundet.
Man borde få lov att ha lite problem
Samhället idag är svårare för unga än för några år tillbaka, t ex är det svårare med att få jobb och boende. För en person som har ADHD blir svårigheterna ännu mer märkbara. Enligt Pia så är samhället för alldeles för svårt för många personer som har ADHD.
– Det borde finnas arbeten där man får lov att ha lite problem.
TEXT: Emma Fyhring och Sven Törnblad från Malmö Latinskola, SA14B
BILD: Grafiskt tryck av Yoshu Chikanobu, fotograferat av Claremont Colleges Digital Library och animerat av Karin Andén