För de flesta unga är det svårt att få jobb. Men för de som lider av psykiska sjukdomar är det ännu svårare. Forskaren Annika Lexén undersöker hur man hjälpa de drabbade hitta ett jobb de trivs med. Hennes forskning visar att det är bäst att hoppa över “förrehabiliteringen”.
– Den traditionella rehabiliteringen utgår ifrån att en person som har en psykisk sjukdom först ska botas genom medicinering och träning i olika steg, och sedan som sista steg börja arbeta, säger Annika Lexén.
– Men det är bara 11 procent som kommer ut i arbetslivet med denna metod.
Annika Lexén har forskat på en annan metod som utgår från att individen har en funktionsnedsättning som hen kanske kommer leva med hela livet. Inom IPS, Individual Placement and Support, försöker man göra så att individen mår så bra som möjligt även om hen har kvar sin diagnos och sina symptom.
– Metoden har visat sig fungera väldigt bra, säger Annika Lexén. Ungefär 46 procent har lyckats komma ut i arbetslivet.
Med IPS-metoden kan de som är drabbade av en psykisk sjukdom slippa långa omvägar med praktiker och istället få ett jobb med lön.
Så får man stöd
Om man behöver hjälp så får man först träffa en arbetsspecialist och prata igenom sina svagheter och styrkor. Arbetsspecialisten följer sedan med till arbetsplatsen och ser till att den passar bra och att man känner sig trygg.
– Det gäller att hitta ett så anpassat jobb som möjligt, för det är då man ser resultat, berättar Annika Lexén.
Man kan t ex behöva arbeta lite kortare dagar, eller få hjälp med sociala situationer.
– De med allvarliga psykiska besvär får oftast inga avancerade jobb för att de aldrig fått chansen att plugga vidare eller kanske aldrig kommit ut i arbetslivet och haft chans att arbeta sig uppåt, säger Annika Lexén.
Men det ändå är ändå värdefullt att komma ut i arbetslivet för att inte bli isolerad.
– Generelt sätt fungerar människor med en psykisk sjukdom lika bra på arbetsmarknaden som människor med ett friskt psyke. Det gäller att ha tydliga arbetsuppgifter och en hjälpande hand ibland om det skulle ta emot, berättar Annika Lexén.
Det viktigaste är att få socialt stöd på sin arbetsplats. Men det behöver vi alla, inte bara de som lider av psykiska besvär.
Annika Lexéns forskning har lett till positiva förändringar för många människor. Forskare med en sådan kämparglöd är just vad vi behöver.
Märks det om någon har en psykisk sjukdom?
– Vissa personer kan få panikattacker, eller så klarar de inte av ögonkontakt. En del undviker sociala sammanhang och andra har svårt att kontrollera sina handlingar, berättar Annika Lexén.
– Vissa personer med svår psykisk sjukdom kan också drabbas av psykoser och då kan man märka att personen har svårt att skilja mellan vad som är verkligt och vad som inte är det. Men oftast ser man inte på en person om han eller hon har psykiska besvär.
Allt fler behöver stöd
Allt fler drabbas av stress- och utmattningssyndrom, och det är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Många av de som “gått in i väggen” vill komma tillbaka till sina jobb men sjukskrivning för utbrändhet varar oftast längre än för fysiska sjukdomar.
Därför är det viktigt att utveckla metoder för rehabilitering. IPS används idag för att hjälpa personer med svårare psykiska sjukdomar men skulle mycket väl också kunna användas för att hjälpa dem som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom för att komma tillbaka till arbetet. Långvariga sjukskrivningar gynnar varken individer, arbetsgivare eller samhället.
Som medmänniskor bör vi tänka på vad som gynnar alla så att vi kan utveckla samhället till det bättre. Det är viktigt att vi försöker anpassa arbetsplatser och miljöer så att alla kan trivas och känna sig trygga.
– IPS hjälper många men den bästa metoden skulle innebära att alla som har viljan att skaffa arbete skulle ha möjlighet att lyckas, säger Annika Lexén.
TEXT: Tilde Sedin
BILD: Post Memes, Tilde Sedin
FAKTARUTA: Josephine Berg