Det kan nog kännas som att man drunknar och att man inte tror det finns något sätt att komma upp till ytan. Efter att ha hört forskaren Mats Lindström prata om svåra depressioner förstod jag att det är så det måste kännas, hopplöst. Enligt Mats Lindström finns det dock sätt att minska risken för att bli deprimerad.
Vid första steget in i psykiatrihuset känner man den typiska sjukhusdoften, det luktar rent men ändå sorgligt på något sätt. Jag och tre klasskompisar är här för att träffa Mats Lindström som forskar på hur man kan behandla depressioner. Vi letar upp dörren “Administration allmänpsykiatri”, som leder till Mats Lindströms kontor, och möts av en välklädd 59-årig man som hälsar oss med ett stort leende.
Såg tidigt vilket lidande depression skapar
Mats Lindström blev tidigt intresserad av frågan. Båda hans föräldrar jobbade inom med psykisk hälsa och vård, hans pappa var just psykiater, vilket ledde till många diskussioner om ämnet kring middagsbordet.
– Men motivationen för mitt jobb är till stor del vad som hände med min syster. Hon insjuknade i en depression, fick mycket svåra tvångssymtom med renlighetstvång och tvättrutiner, och blev i princip handikappad under resten av sitt liv. Jag upplevde då hur det kändes att se en person lida så mycket och jag såg även hur min familj led, berättar Mats Lindström.
Idag arbetar han med forskning som går ut på att finna bättre behandling vid svåra depressioner.
I ett mysigt konferensrum fullt med bokhyllor stod Mats och ritade upp de saker han berättade om på en tavla.
”Vad är meningen med livet?”
Det finns depressioner med varierande djup, dels måttlig och dels svår depression. Vid en måttlig depression så blir du nedstämd och vill gärna isolera dig, men du kan fortfarande klara av din vardag. Vid en svår depression funkar ingenting längre, du kan inte gå till skolan eller jobbet. Tankar som “vad är meningen med livet?” och “världen borde vara bättre utan mig här” är vanliga.
– En svår depression är svårare att ta sig ur själv. Troligen kommer man att behöva medicinering och vård av läkare, berättar Mats Lindström.
Problemet sitter så klart i kroppens centrum, hjärnan. Vi har ett så kallat signalsystem i hjärnan som innehåller många signalsubstanser som bland annat påverkar vår sorg, oro, tankeverksamhet och ångest. När en person blir deprimerad har signalsubstanserna kommit i obalans.
Föräldrarna förstår inte
Det är normalt att ungdomar blir irriterade på sina föräldrar, men vid en depression är man väldigt lättirriterad. Deprimerade ungdomar undviker ofta att vara hemma, för att föräldrarnas tjat är det sista man vill höra när man är ledsen.
Tänk på att även om dina föräldrarna kanske inte förstår hur dåligt du mår, så är det deras uppgift att vara uppmärksamma på dig och inte släppa taget. Om de tjatar och lägger sig i så det för att de bryr sig om dig, glöm aldrig det!
Det finns hjälp att få
Om känner sig deprimerad ska man först vända sig till sin vårdcentral där de bedömer om man behöver hjälp. Det finns olika sorters samtalsterapi man kan få. Det finns också antidepressiva läkemedel som gör att man oftast börjar må bättre efter någon till några veckor. I början av medicineringen får man ibland biverkningar, som t.ex. magont, huvudvärk, illamående. De första veckorna kan man få ökad ångest men sedan går det uppåt för de allra flesta.
– Om man får hjälp snabbt kan man vända tankar efter en viss tid och mildra de värsta symptomen, berättade Mats för oss.
Man ska inte skämmas för att man är deprimerad, det betyder inte att man är svag. Ett förhållande kan ta slut, du kan få ekonomiska problem, en närstående kan dö eller du kan vara med om en annan jobbig händelse. Du kan inte hjälpa att du blir deprimerad.
Det finns vissa saker som man kan tänka lite extra på när man mår dåligt, som att röra på sig och att umgås med vänner och familj. Det är också bra om man lär sig att hantera olika negativa livshändelser redan i tidig ålder, enligt Mats. Du kan läsa om de tips Mats Lindström gav oss här.
Ta hand om dina nära och kära
Det är viktigt att vi finns där för varandra och vågar prata om svåra saker.Om du ser att någon är tystare än vanligt, våga fråga hur det är med personen och visa att du bryr dig. Du behöver inte vara duktig på att ge råd utan det betyder mycket att du lyssnar och finns där. Ifall du ska hitta på något och du vet att din kompis bara ligger hemma, dra med kompisen ut, tvinga lite, det uppskattas även fast att du känner dig jobbig.
Om en kompis berättar för dig att han eller hon funderat på att ta livet av sig ska du söka hjälp. Kompisen kanske säger att det är en hemlighet, men det är en hemlighet som ingen ska behöva bära på.
Vi borde uppmärksamma depressioner mer på skolor, så att vi lär oss om symptomen, vilken hjälp det finns att få och vad man kan göra för att minska risken.
Kanske kan vi hjälpas åt att komma undan känslan av hopplöshet.
TEXT: Nelly Leek och Alice Arildsson från Malmö Nya Latin, SA14B
BILD: Airmanness photography och Filip Petersson