Den här texten är en del av ett skolarbete.

Mat och träning, Unga intervjuar forskare

Har du ont i magen? Har du diarré eller förstoppning, kanske växlar du mellan dem båda? Då kanske du har IBS. Det verkar som att kärlek kan hjälpa till att minska dina besvär. Här förklarar professor Bodil Ohlsson hur det hänger ihop.

Diagnosen IBS, Irritable Bowel Syndrome, betyder kort sagt att läkarna inte vet vad som är fel med din mage.

IBS är ett samlingsnamn för magproblem vars orsaker man idag inte känner till. Det kan t ex bero på förändringar i tarmens nervsystem, ärftliga problem eller psykiska besvär.

Gemensamt för alla IBS-patienter är buksmärtor och ofta problem med olika typer av livsmedel. Vilka livsmedel som är störande för tarmen varierar från person till person.

Man kan må psykiskt dåligt

Problemen med mat och matsmältning kan ofta leda till psykiska besvär. En del mår dåligt av att magen sväller upp efter att de har ätit, det gäller särskilt unga tjejer.

– Generellt verkar IBS ha större psykisk påverkan på de yngre patienterna, säger Bodil Ohlsson.

Det beror på att puberteten och hormoner gör att tonåringar upplever mer starka känslor än de äldre. Ungdomar som får ont och blir uppsvällda av att äta riskerar att få en skev bild av mat, ibland till och med ätstörningar. Det blir inte längre trevligt att äta.

Är du drabbad?

Behöver man oroa sig för IBS om man har ont i magen i samband med måltid? Inte till att börja med. IBS är den diagnos som ställts när allt annat uteslutits.  Först behöver läkarna se om magontet kan bero på något annat, till exempel laktos- eller glutenintolerans, allergi eller menstruation.

Om man fått diagnosen IBS kan det kännas svårt att veta hur livet kommer att se ut. Hur ska man anpassa sig efter en sjukdom som inte riktigt går att definiera?

Många får rådet att använda sig av en karta över vilka livsmedel som är bra respektive dåliga för magen, den kallas FODMAP.  Även om varje IBS-patient har sina unika svårigheter, kan FODMAP ge en fingervisning om vilka livsmedel som kan vara svårbearbetade för tarmen.

– Främst handlar det om att dra ner på oligosackarider, kolhydrater som består av tre till nio monosackarider och som finns i bland annat vete och baljväxter. Sedan får patienten se om besvären minskar, säger Bodil Ohlsson.

Om koständringar eller vanliga mediciner inte hjälper kan patienten behöva träffa en psykolog, då besvären också kan bero på psykisk ohälsa. Då kan man behandlas med kognitiv beteendeterapi, hypnos och ibland även en mindre dos antidepressiva mediciner. Det sistnämnda undviks dock och används bara om det verkligen behövs.

– Viktigast är ett bra omhändertagande, att patienten inte känner sig åsidosatt för att sjukdomen är svår att behandla, säger Bodil Ohlsson.

Patienter deltar i forskningen

Alla i Malmö som får diagnosen IBS blir tillfrågade om de vill medverka i en studie. Genom att ställa frågor till patienterna har Bodil Ohlsson sett att det handlar om så olika besvär att IBS borde delas upp till fler diagnoser, liksom glutenintolerans som för några år sedan gick från att ingå i IBS till att bli en egen diagnos med specifik behandling.

Bodil Ohlsson lade också märke till de IBS-patienter som fått barn och ammade mådde mycket bättre än de som hade bått barn och inte ammade. Vid amning frigörs bland annat hormonet oxytocin, som ser till att mjölken kommer fram och dessutom bidrar till känsla av lugn och lycka. Hormonet är även aktivt när man blir förälskad och när man är nära någon man tycker om.

Bodil Ohlsson bestämde sig därför för att forska vidare på oxytocinet. Hon testade att ge nässpray som innehöll detta hormon till patienter med IBS, och fick resultatet att vissa mådde bättre. Förutom att direkt påverka tarmarna, är oxytocin i grunden ett må bra-hormon som får oss att känna välbefinnande.

– Mår vi bra psykiskt och är lyckliga så upplever vi inte smärtor och bekymmer som lika besvärande, menar Bodil Ohlsson.

Än så länge finns inte oxytocin som läkemedel mot IBS, men den som vill experimentera på sig själv kan få det gratis genom att finna kärleken.

 

 

Mer om forskaren: Bodil Ohlsson, 54 år, arbetar som professor inom mag- och tarmsjukdomar vid enheten för internmedicin vid Lunds universitet. Hon är även överläkare och specialist i internmedicin och mag-tarmsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus. Att ha så många yrken kan ibland vara tufft men Bodil Ohlsson har mycket nyfikenhet och energi som driver henne framåt ”Jag tycker om mitt jobb och räknar aldrig timmarna tills jag får gå hem utan vill gärna tillbaka till mitt arbete och fortsätta forska”, säger Bodil Ohlsson. Som barn var hon alltid nyfiken och ville veta varför saker fungerar som de gör. Hon har alltid tyckt om naturen och människor och det gjorde att hon blev intresserad av att studera medicin. Det var många steg Bodil Ohlsson fick ta innan hon blev forskare. Först läste hon sjuksköterskeprogrammet och blev sjuksköterska för att sedan läsa till läkare. Som läkare började Bodil Ohlsson forska, men först bara på sin fritid. Hon kunde sedan börja göra det på arbetstid, blev då docent och sedan professor. Just nu forskar Bodil Ohlsson tillsammans med tandläkare och de letar efter kopplingar mellan munbakterier och magsår.