Organ som odlas på labb, självkörande bilar, och datorer som får plats i fickan. Detta är saker som länge bara funnits i science fiction, men nu börjar de dyka upp i vår verkliga värld. Google har lett vägen för bilar utan förare och smartphones kraftfullare än Apollo-datorerna har funnits i ett tag nu. Dock har organfarmer varit frånvarande i vår vardag, ända tills nu. Vi bad forskaren Johan Flygare berätta hur hans forskarlag skapat blod av hudceller.
Forskningen som Johan Flygare och hans forskarlag arbetat med bygger på att bindvävsceller från huden, så kallad fibroblaster kan manipuleras till att bli blodceller. Mer specifikt manipuleras fibroblasterna till att bli röda blodkroppar. Det tar åtta dagar för processen att producera röda blodkroppar av hudcellerna.
Det som har hänt är att forskarlaget har hittat fyra stycken genetiska nycklar som låser upp hudcellen och kan då omprogrammera den till att börja producera hemoglobin. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Det är hemoglobinet som binder syret i blodet och sedan kan syrerikt blod transporteras ut till kroppens alla organ.
Brist på röda blodkroppar kan leda till trötthet, yrsel och huvudvärk. Oftast återställs brist på röda blodkroppar med blodtransfusioner, vitaminer eller blodstimulerande mediciner, men i en del fall fungerar inte dessa behandlingar. För dessa patienter skulle Johan Flygares forskning kunna erbjuda en alternativ behandling.
Vilka sjukdomar kan botas med metoden?
De sjukdomar som Johan Flygare och hans forskarlag syftar till att bota är bland annat DBA, Diamond-Blackfans Anemi som är en blodbristsjukdom där det finns ett lågt antal röda blodkroppar i blodet. Sjukdomen drabbar barn under deras första år.
För att bota DBA används idag kortisonbehandling, benmärgstransplantation och blodtransfusion – alla tre kan ge sidoeffekter. Den vanligaste metoden som används är blodtransfusion men det kräver regelbunden behandling vilket kan leda till att de utvecklar en allergi mot donerat blod. För dessa patienter skulle det vara en stor vinst om man kunde göra blod av deras egna hudceller – ett blod som de inte var allergiska mot.
Tillämpning av metoden i sjukvården
Kan detta helt ersätta dagens blodpåsar? Nej, det tror inte Johan. Blodpåsar kommer alltid vara billigare att få tag på, framför allt nu i början när industrin måste byggas upp från grunden kan priset bli väldigt högt. Om några år kommer priset bli lägre men förmodligen aldrig lika lågt som de klassiska blodpåsarna.
Metoden skulle också kunna användas för att tillverka blod av ovanliga blodgrupper som annars kan vara svåra att få tag i. Personer med extremt ovanliga blodgrupper skulle till exempel kunna odla upp sin egen blodreserv. Det är även ett bra sätt att säkerställa att blodet inte är smittat av blodburna sjukdomar såsom hepatit C/B och HIV.
Metoden att omvandla hudceller till röda blodkroppar skulle också kunna modifieras så att hudcellerna i stället för röda blodkroppar omvandlas till blodstamceller. Patientspecifika blodstamceller skulle kunna användas i kombination med genterapi för behandling av vissa sjukdomar där det krävs transplantationer av friska blodstamceller. Metoden skulle t.ex. kunna bota SCID eller Bubble Boy disease som den ofta kallas. För att bota dessa sjukdomar med fabriksproducerade blodceller krävs dock att man lyckas programmera om hudceller till blodstamceller som kan tillverka alla typer av blodceller, inte bara röda blodkroppar.
Vilka risker finns med metoden?
Forskarna vet fortfarande inte exakt hur de nya blodcellerna kommer att anpassa sig i kroppen och om det då skulle kunna uppstå problem. En risk med metoden är om de nya cellerna kan ge upphov till cancer, som utmärks bland annat av en snabb, onormal och okontrollerad celldelning. En annan risk är att de nya blodcellerna skulle, genom okontrollerad produktion av blodceller, kunna leda till blodproppar. Dock tror forskare att detta kommer undvikas då de röda blodkropparna spottar ut sin cellkärna och en cancercell inte kan föröka sig utan en cellkärna. Andra risker är att de nya cellerna skulle kunna sätta stopp för den redan befintliga blodcellsproduktionen, och då leda till en ännu större minskning av blodcellsproduktionen.
Sammanfattningsvis kan sägas att forskarna kanske håller i nyckeln till en ny revolutionerande metod inom blodtransfusioner och blodsjukdomar. Metoden som används inom denna forskning som vi tagit upp skulle enligt Johan Flygare även kunna användas inom andra sjukvårdsområden. Men precis som Johan Flygare säger så behövs det en större satsning på forskning samt ett större intresse för forskningen om den ska kunna tillämpas snabbare i sjukvården.
– Det är fortfarande lite science fiction och kan kännas långt bort, men det är inte omöjligt, säger Johan Flygare.
TEXT: Erika Olofsson, Lindita Tufvesson, Rudolf Hajdu och Sigge Meurling från Katedralskolan i Lund
BILD: DigiTal NoMad