… är något som många kvinnor fått höra som små. Detta uttryck väcker en acceptans gentemot våld som mot kvinnor, menar forskaren Karin Örmon vid Malmö högskola. Varje år dör sjutton svenska kvinnor efter att ha utsatts för våld från en nuvarande eller tidigare partner.
Män som slår kvinnor är i dagens samhälle tyvärr något ganska vanligt. Ifall våldsutövning mot kvinnor får pågå är risken stor att det slutar med dödsfall och enligt undersökningar misshandlas i genomsnitt 17 svenska kvinnor till döds varje år av nuvarande eller tidigare partner. Utöver det har cirka 46 procent av Sveriges kvinnor över 15 år blivit utsatta för någon typ av våld, och majoriteten av dessa vågar varken anmäla eller prata om de hemskheter de blivit utsatta för.
Hur kan det vara så och vad kan vi göra för att motverka detta våld?
Fyra typer av våld
Det finns många olika typer av våld, och dessa brukar man dela in i fyra kategorier. Det våld som är lättast att bevisa vid anmälan är det fysiska våldet, då man har synliga bevis. Men våld behöver inte bara vara fysiskt utan det kan även röra sig om psykiskt våld, vilket innebär hot, anklagelser, kränkningar och manipulation med mera. Denna typen av våld är väldigt svårbevisat vilket kan avskräcka kvinnan från att anmäla brottet.
Nästa typ av våld är det sexuella våldet, det vill säga våldtäkter och andra former av sexuella övergrepp. Även denna typ av våld är svår att bevisa i och med att det är svårt att hitta bevis för om det funnits samtycke för samlaget eller ej. Den sista kategorin utgörs av ekonomiskt våld vilket innebär att kvinnans partner har hand om ekonomin och genom detta begränsar kvinnan och även tvingar henne till saker mot hennes vilja.
Att vara utsatt för detta kan också få konsekvenser senare i livet, som depression, ångest, ätstörningar, missbruk och självmordstankar.
Varför stannar kvinnor?
Karin Örmon menar att det finns olika anledningar till att kvinnorna stannar; normalisering, skam och förnedring. I och med normaliseringen finner kvinnan till slut inget fel med våldet utan antar att det är något normalt som hon anpassar sig efter. Karin Örmon menar att flickor i viss mån fått lära sig detta genom uttryck som “Drar han dig i håret så tycker han om dig”.
Men flickor har också fått höra “Slår han dig så måste du lämna honom”, detta kan skapa en inre konflikt hos kvinnan och leda till skam. Kvinnan skäms också över att hon är utsatt för detta och vill inte berätta för omgivningen.
Förnedring handlar om att kvinnan är nedbruten av det hon är utsatt för, och får svårt att stå upp för sig själv.
En annan orsak till att kvinnan inte lämnar det destruktiva förhållandet kan vara på grund av att det finns en rädsla av att inte bli trodd av omgivningen när hon väl väljer att berätta om sin situation eller praktiska hinder.
Hur förhindrar man kvinnovåld?
Våldet är ett problem som måste angripas redan när barnen är små och lättpåverkade. Man måste föra en diskussion om hur man ska behandla varandra, att alla är lika mycket värda och att ens kropp är ens egen och att ingen har rätt till att röra den utan tillåtelse.
Det är även nödvändigt att bryta gamla mönster som accepterar att killar överordnar sig tjejer som man gör när man accepterar att killar nyps och drar i hår. Att prata om problemet är en nödvändighet eftersom det är ett tabubelagt ämne som tyvärr är mycket vanligare än vad de flesta tror.
Det är även viktigt att man informerar unga redan i skolan om vanliga varningstecken på att en kvinna är utsatt. Man bör vara uppmärksam på om paret blir mer isolerat eller om man märker en överbeskyddande sida hos kvinnans partner. Detta kan vara när mannen hämtar upp kvinnan på jobbet eller ringer väldigt ofta.
Våld mot kvinnor påverkar inte bara de utsatta, det är ett samhällsproblem som inte längre får tolereras, vi har både verktygen och kunskapen för att sätta stopp för alla typer av våld, så vad väntar vi på? “Han drar dig i håret för att han tycker om dig” är något som inte längre ska accepteras.
TEXT: Mathilda Wall, Marie Blåe, Mari-Ling Komber och Louise Lundmark från Katedralskolan i Lund.
BILD: European Parliament