Diabetes kan liknas vid en epidemi eftersom det är en sjukdom som snabbt växer världen över. Som diabetiker måste man ständigt hålla koll på sitt blodsockervärde och vad man äter.
– Sjukdomen finns där 24 timmar om dygnet, säger Cecilia Holm.
Cecilia Holm är professor i molekylär cellbiologi och forskar på kopplingen mellan fetma och diabetes typ 2 vid Lunds universitet. Hon har även två barn som har drabbats av diabetes typ 1.
Det är idag fullt möjligt att leva ett väldigt normalt liv med diabetes. Men samtidigt är sjukdomen hela tiden närvarande för man är hela tiden beroende av att hålla sitt blodsocker konstant, förklarar hon.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomar som barn drabbas av idag. De flesta blir sjuka som barn men även vuxna kan drabbas.
Vid diabetes typ 1 attackerar kroppens eget immunförsvar viktiga celler i bukspottkörteln som har i uppdrag att producera insulin, dessa celler heter beta-celler. Hormonet insulin behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos (socker) från blodet. När beta-cellerna inte kan producera tillräckligt med insulin för att cellerna ska kunna ta upp glukos, så stannar det i blodet och blodsockerhalten stiger.
Det är farligt att ha för högt blodsocker, så därför behöver man ta sprutor med insulin för att sockret ska tas upp av cellerna. Annars kan kroppen skadas av det höga blodsockret, man kan t ex förlora synen och få försämrad känsel i fötterna.
Livsstil påverkar om du drabbas
Cecilia Holm forskar på diabetes typ 2, som oftast uppkommer i vuxen ålder. Det drabbar personer som har anlag för att få typ 2-diabetes och som också har en livsstil som ökar risken. Risken ökar om man till exempel har för mycket fett runt magen, så kallad bukfetma.
Vid diabetes typ 2 är problemet att bukspottkörteln inte producerar tillräckligt mycket insulin samtidigt som cellerna blir mindre insulinkänsliga. När cellerna får sämre förmåga att ta upp glukos från blodet så stiger blodsockervärdet långsamt.
Eftersom blodsockervärdet stiger långsamt under en längre period så märker man inte direkt att man är sjuk. Men efter ett tag kan man märka att man blir trött och orkeslös, behöver dricka och kissa oftare och man kan också få försämrad syn.
Annat liv med diagnos
Att få diagnosen diabetes kan innebära att ens vardag vänds upp och ner. Man behöver till exempel gå på regelbundna besök hos en sjuksköterska eller läkare som kan kontrollera att man sköter sin blodsockernivå så att man inte drabbas av de skador som diabetes kan medföra.
Man kan i början ha svårt att hantera och acceptera diagnosen och det kan kännas jobbigt att behöva förändra sin vardag, säger Cecilia Holm.
Och så behöver man tänka på att äta mindre måltider på regelbundna tider, på så sätt håller man blodsockervärdet på en relativt jämn nivå.
Många kan faktiskt gå ner i vikt när de äter många mindre måltider eftersom man får mindre sötsug om man har en jämn blodsockernivå, säger Cecilia Holm.
Många förändingar handlar om att skaffa sig en mer hälsosam livsstil, och det behöver inte vara så stora omställningar. Lite mer fysisk aktivitet bidrar till att cellerna kan ta upp mer glukos från blodet mer effektivt.
– Något så enkelt som att promenera istället för att ta bussen en kortare sträcka kan göra skillnad, säger Cecilia Holm.
BILD: Marko Knuutila