En femtedel mår dåligt efter en fetmaoperation. Det berättar Kajsa Järvholm som har forskat på hur ungas psykiska hälsa påverkas av en fetmaoperation. Hon tycker att det är viktigt att unga får bra stöd om de genomgår en operation.
En gastric bypass-operation går ut på att minska magsäckens storlek så att det inte går att äta så mycket mat. Det gör att patienten tappar vikt och kan stanna på en hälsosam vikt.
– Idag är operation det bästa alternativet för de som har svår fetma och inte lyckas gå ner i vikt på annat sätt, säger Kajsa Järvholm.
Hon har tagit reda på hur unga mår efter en operation genom att följa 88 ungdomar mellan 13-18 år som genomgått ett fetmaoperation. Alla ungdomar mådde fysiskt bättre efter operationen och de flesta mådde också psykiskt bättre. Men det var en betydande andel som faktiskt mådde psykiskt dåligt.
– Det är vanligt att man bara tittar på medelvärdet av resultat och om vi tittar på medelvärdet i denna studie kan man se att ungdomarna i genomsnitt mår bättre efter operationen, säger Järvholm.
– Men för mig är det extra viktigt att försöka se om det finns någon som inte mår bra, även om majoriteten mår bättre eller bra.
Mådde sämre än andra ungdomar innan operation
Innan operationen hade ungdomarna i gruppen en mycket sämre psykisk hälsa är andra ungdomar, det var till exempel vanligare att ha ångest och att vara deprimerad.
Några månader efter operationen gick de flesta snabbt ner i vikt och de flesta mådde också psykiskt bättre. Kajsa Järvholm berättar att de sa att hade fått lättare att röra sig, att de upplevde att de inte blev dömda på samma sätt och att de hade en mer positiv självbild.
Andra året stabiliserades vikten mer, vissa ungdomar gick till och med upp lite i vikt. Då mådde en femtedel dåligt, men majoriteten mådde fortsatt genomsnittligt eller bra psykiskt.
Efter två år kunde man se att en grupp fortsatte må dåligt. 16 procent av ungdomarna hade till och med en markant sämre psykisk hälsa än de haft innan operationen. 14 procent sa att de hade självmordstankar. Men det är svårt att säga om detta beror på operationen. Man kunde se att förändringen inte hade med vikten att göra, det var inte så att de som gick ner mest i vikt mådde bäst.
Det hade varit bättre om studien hade haft en kontrollgrupp, alltså en liknande grupp ungdomar som inte har genomgått en operation säger Kajsa Järvholm. Hon förklarar att det då hade det varit lättare att se om det är något annat som påverkar.
– Det kan ha att göra med problem i familjen eller skolan eller att man drabbas av en depression eller någon annan form av psykisk ohälsa.
Unga behöver stöd
Kajsa Järvholm tycker att det är vikigt att de som mår dåligt får ett bra stöd. Om dessa operationer ska erbjudas till ungdomar så måste vården kunna ge dem ett bra psykologisk stöd och inte bara fokusera på de fysiska effekterna av operationen.
Hon tror också att mer forskning kan visa vilka som inte mår bra av en operation.
– På sikt kan vi förhoppningsvis bli bättre på att avgöra när det är läge att erbjuda en operation. Det ska vara en ålder som passar och det ska vara en patient som mår tillräckligt bra, säger hon.
Men framförallt hoppas Kajsa Järvholm att samhället ska bli bättre på att förebygga och behandla fetma hos barn, så att färre ungdomar ska behöva genomgå en operation.
TEXT: Maria Blom, Elin Tegler, Elin Wisen och Asia Al-Ani från Katedralskolan i Lund.
BILD: Gordon
Här blir Kajsa Järvholm intervjuad av Maria Blom