Den här texten är en del av ett skolarbete.

Stamceller, Unga intervjuar forskare

De flesta av oss har vid något tillfälle hört ordet stamceller, men inte lika många känner till dess verkliga potential. Sofie Singbrant Söderberg som forskar på anemi berättar att blodstamceller kan skapa ett helt nytt blodsystem.

Den som drabbas av anemi, blodbrist, har antingen ett underskott av röda blodkroppar eller en för liten mängd hemoglobin i blodet. Detta kan leda till komplikationer vid transporten av syre till kroppens olika muskler och organ, vilket i sin tur kan leda till bland annat utmattning och i värsta fall döden.

Sofie Singbrant Söderberg och hennes kollegor forskar för att komma fram till en lösning som fungerar för vissa typer av anemi som inte reagerar på vanlig behandling. De vill hitta sätt att bota de människor som idag mister livet.

Forskarna försöker få blodstamceller att producera fler fungerade röda blodkroppar och på så sätt förbättra personens tillstånd.

– En enda blodstamcell kan ge upphov till ett helt nytt blodsystem, säger Sofie Singbrant Söderberg, forskare på Biomedicinskt centrum vid Lunds universitet.

Det finns olika typer av stamceller, embryonala och vävnadsspecifika. Embryonala stamceller är så kallade multipotenta, alltså att de har potential att utvecklas till alla typer av celler i kroppen. Man kan likna det med hur vetemjöl kan bli vilket bakverk som helst, det som bestämmer vad det blir är dess omgivning, alltså vad det blandas med. De vävnadsspecifika stamcellernas egenskaper hör man på namnet. De kan bilda många olika sorters celler, men bara inom ett visst organ. Så blodstamceller kan t.ex. bilda både röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar, men inte nervceller.

Blodstamceller från benmärg eller navelsträngsblod

För att framställa blod kan man använda vävnadsspecifika blodstamceller som finns i benmärgen men blodstamceller kan också utvinnas från navelsträngsblod, det blod som finns kvar i moderkakan och navelsträngen efter en förlossning.

Ibland kan personer som drabbas av allvarliga dödliga blodsjukdomar behöva byta blodsystem. Ett alternativ är att få blodstamceller från en donators benmärg. Problemet här är att hitta en matchande donator.

En alternativ metod som skulle kunna ge förbättra tillgången på blodstamceller är genom donationer av navelsträngsblod från nyfödda som skulle kunna sparas i en blodstamcellsbank. Problemet idag är att mängden blodstamceller från navelsträngsblod är för litet för att räcka till en blodcellstransplantation av en vuxen person.

Finns register för blodstamceller

Det var efter att en pojke vid namn Tobias drabbades av en allvarlig form av leukemi och avled eftersom det inte gick att hitta en stamcellsdonator, som en stor stamcellsrörelse startades i Sverige. Tobias föräldrar skapade då ett register för benmärgsdonatorer för att inte fler skulle råka ut för samma öde som deras son, och idag är “Tobiasregistret” Sveriges nationella benmärgsdonatorregister. Sedan starten 1992 har mer än 800 sjuka hittat givare och fått blodstamceller tack vare registret..

Stamceller är en viktig del av den framtida forskningen, men exakt hur de kan användas är fortfarande osäkert. Men Sofie Singbrant Söderberg och andra forskare arbetar vidare inom området och en sak är säker – det finns mycket kvar att upptäcka!

 

TEXT: Max Lindström, Daniel Björklund, Marcus Lindell och Amir Ghanaatifard från Katedralskolan i Lund

BILD:

Om embryonala stamceller. De embryonala stamcellerna är väldigt intressanta för forskningen eftersom de kan utvecklas till vad som helst. De har potential att kan hjälpa till vid flera sjukdomar men trots detta har forskningen länge varit kontroversiell. Men varför skulle det vara fel att forska på något som har potential att rädda människor? Ett problem är hur man får tag på dem och det är här kontroverserna uppstår. För att man ska få ut stamceller som kan utvecklas till vad som helst, måste cellerna plockas ut från embryot fyra till fem dagar efter att ägget blivit befruktat. De kommer vanligtvis från befruktade ägg som blivit över vid en provrörsbefrukning och annars skulle ha slängts bort, och får bara användas om föräldrarna gett sitt tillstånd. Men detta kan ge upphov till debatt, trots att det enligt svensk lagstiftning är tillåtet. Motståndarna menar på att embryona räknas som liv och att det inte är forskarnas rättighet att bestämma deras öde.