Medan dagens forskare försöker förstå hur hjärnan fungerar och på hur man kan lindra dess sjukdomar, så finns de de som spekulerar kring möjligheterna att påverka och kanske till och med förbättra den friska hjärnan. Kommer vi kunna förändra människans tankeförmåga?
Vi åkte till Neuronano Research Center (NRC) i Lund för att träffa forskarna Lina Pettersson och Martin Garwicz och ta reda på hur man kan påverka hjärnan med elektroder.
Idag har forskningen kommit så långt att elektroder i hjärnan används i vården. Till exempel har kan man hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom genom att operera in en elektrod i hjärnan och koppla den till ett batteri som placeras innanför nyckelbenet. Frågan är nu hur lång tid det kan ta innan forskningen kan förbättra den friska och “normala” hjärnan?
En bättre hjärna?
Hur kommer man att kunna förändra den mänskliga hjärnan i framtiden? Frågan har fascinerat författare i årtionden och tanken om mänsklig “enhancement” återfinns i stora delar av vår populärkultur.
– Farhågor har funnits om att det t ex skulle gå att påverka soldater så att de inte skulle känna någon smärta, säger Lina.
Martin ställer sig kritisk till denna framtidssyn och tar tydligt avstånd från spekulationerna och forskningen kring ”enhancement”:
– Det är ingenting som vi på NRC sysslar med, säger han. Här är vi helt fokuserade på det som vi betraktar som seriösa tillämpningar inom forskning och vård.
– Många överdriver vad som kan göras och vad som kan utvecklas. Temat tas oftast upp bara för att man tycker tanken är kittlade och det har kanske inte så stor förankring i verkligheten.
Men det är ändå viktigt att tänka på hur elektroder skulle kunna påverka oss, även när man använder dem för att hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar. Hur skiljer sig elektrodimplantat från mediciner som vi människor tar vid olika tillfällen och som också kan påverka hur vi tänker och beter oss?
– Detta är en mycket viktig etisk frågeställning, säger Martin.
– Den etiska aspekten undersöks därför som en del av forskningsprojekten här på NRC, tillägger Lina.
Man snuddar lätt vid djupa frågor när man diskuterar hur hjärnan kan påverkas.
– Vad är det egentligen som är dina och mina tankar och vad är det som skiljer oss från varandra? frågar Martin. När man går till botten med hjärnans funktion så kan man konstatera att våra medvetanden bara är en produkt av utbytet av elektriska och kemiska impulser inuti vår hjärna.
Martin berättar att det var sådana frågor som fick honom att bli hjärnforskare.
– Jag gillade filosofi på gymnasiet och det väckte många frågor. “Vad är det för medvetande som har dessa tankar?” och “Vad betyder tankar för oss som biologiska varelser?”.
Hjärnan är oerhört komplicerad
Det finns mycket kvar att upptäcka kring elektroderna och deras påverkan på hjärnan.
– Man vet i dagsläget t.ex. inte exakt hur verkningsmekanismen för hjärnstimulering fungerar eller vilka möjligheter man har att förstå hur hjärnan fungerar och påverkas av dessa impulser, säger Lina.
Detta gör arbetet och forskningen kring hjärnan oerhört spännande. Vi vet inte vad som väntar runt hörnet. I vilket fall som helst är forskningen kring elektroderna och hjärnan en mycket viktig pusselbit i arbetet kring att kartlägga och förstå naturens mäktigaste och mest komplicerade organ – hjärnan.
– Det finns inget mer intressant än hjärnan och nervsystemet, säger Martin. Hjärnan är ett oerhört komplicerat organ och det finns så mycket att undersöka och upptäcka.
TEXT: Stephanié Thulin, Daniel Holst, Emilly Falck från Na13a på Östreportgymnasiet i Ystad
BILD: Shan Sheehan